Här hittar du fördjupande material och kursintyg från tillfälle 2 "AI i skolan – förstå och kom igång" i den nationella fortbildningsserien AI och digital kompetens i skolan.
Ta del av talarnas presentationer från eventet samt deras bästa tips på resurser. Skrolla ner och upptäck tjänster, artiklar, poddar och lektioner som du kan använda för att fördjupa dina kunskaper inom AI.
AI i skolan – förstå och kom igång torsdagen 11 juni – fyll i ditt namn och ladda ner kursintyget.
Linda Mannila
Gästprofessor vid Linköpingsuniversitet, och biträdande professor på Helsingfors Universitet som forskar på samhälleliga aspekter av AI och AI-beredskap, samt frågor kring utbildning i digital kompetens, programmering och AI-litteracitet från ett lärar- och elev/studerande-perspektiv.
Anmäl dig till serien
Du har väl inte missat att anmäla dig till resterande event i fortbildningsserien? Här hittar du anmälan och information om hela serien AI och digital kompetens i skolan – en nationell fortbildningsserie.
Lindas tips
- AILIT https://ailit.fi
Kristina Alexanderson
Kristina ansvarar för Internetstiftelsens skolsatsningar, och är en av landets ledande experter på arbetet med digital kompetens i skolan.
Kristinas tips
Joel Rangsjö
Joel är verksamhetsutvecklare AI vid utbildningsförvaltningen i Jönköping och driver en egen webbsida och podd om AI. Tidigare har Joel arbetat som gymnasielärare i svenska och spanska.
Joels presentation
Olga Viberg
Olga Viberg är forskare och lärare på KTH kring lärande och teknik, med särskilt fokus på AI.
Andrew Galbraith
Förstelärare i AI och lärare på teknikprogrammet. Han arbetar med att integrera AI i undervisningen på ett sätt som utvecklar elevers kritiska tänkande, kreativitet och förståelse för teknikens roll i samhället.
Andrews tips
Nima Zaerzadeh
Juridiklärare på gymnasiet och förstelärare med fokus på AI och hur det implementeras i skolverksamheter.
Nimas tips
- "How to Stop AI from Killing Your Critical Thinking" - Advait Sarkar, TED (YouTube)
Ett aktuellt TED-talk från 2025 där AI-forskaren Advait Sarkar förklarar hur AI riskerar att försvaga vårt eget tänkande, och hur vi kan vända det. Direkt relevant för lärare som vill hjälpa elever att behålla sitt kritiska tänkande i en AI-värld. - "Learning About Algorithm Auditing in Five Steps" - Morales-Navarro, Kafai m.fl., Penn GSE
Den vetenskapliga artikeln bakom metoden algoritm-audit, ett konkret sätt att lära elever granska AI systematiskt och hitta bias. För lärare som vill fördjupa sig i forskningen bakom metoden jag presenterar.
Annika Agélii Genlott
Processledare på Sveriges Kommuner och Regioner och är filosofie doktor inom informatik, med inriktning på digitaliseringen av skolorganisationer. Tidigare arbetade Annika som skolutvecklare i Sollentuna kommun.
Annikas tips
Att styra och leda AI i skolan – ett stöd för skolhuvudmän
Seminarium i Almedalen: AI i skolan vem tar ansvaret när utvecklingen går snabbare än styrningen (24 juni). Webbsänds på Almedalsveckans webbplats.
Thorunn Vignisdottir
Pedagog, konsult och expert inom digital kompetens hos barn och unga med bakgrund som fritids- och bibliotekspedagog. Idag driver hon egna initiativ i skärningspunkten mellan digital kultur, pedagogik och teknik.
Thorunns tips
Shuang Quan, Yao Du, och Yao Lyu. 2025. Parents, Children, and ChatGPT in Home Environments: The Conversation Content and the Interaction Mode. In Proceedings of the Extended Abstracts of the CHI Conference on Human Factors in Computing Systems (CHI EA ’25). Association for Computing Machinery, New York, NY, USA, Article 428, 1–6. https://doi.org/10.1145/3706599.3719969
Studien undersöker dynamiken i hemmet när föräldrar och barn interagerar med ChatGPT. De mest kritiska slutsatserna kretsar kring identifieringen av specifika konversationskategorier och de metoder (interaktionslägen) som används för att kommunicera med AI-systemet. Analysen betonar vikten av att förstå både vad som diskuteras och hur tekniken används för att kunna utvärdera dess roll i moderna familjemiljöer. Analysen betonar vikten av utbildningsrättvisa för att säkerställa att dessa tekniska framsteg minskar snarare än ökar sociala klyftor i samhället.
Velander, J., Örtegren, A., & Sperling, K. (2026). Introducing AI education in school contexts: a 3D-literacy analysis of the Swedish AI subject. Technology, Pedagogy and Education, 1–22.
Denna forskningsartikel granskar hur AI-literacy framställs i de svenska styrdokumenten för det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Genom att använda en tredimensionell analysmodell undersöker författarna balansen mellan tekniska färdigheter, kulturell förståelse och kritisk reflektion i läroplanen. Resultaten visar på en kraftig dominans av den operationella dimensionen, vilket innebär att fokus främst ligger på praktiskt handhavande och teknisk kunskap. Samtidigt konstateras en betydande brist på kritiskt agerande, då eleverna sällan uppmuntras att utmana maktstrukturer eller föreslå alternativa tekniska framtider. Författarna betonar att denna obalans kan begränsa elevernas förmåga att navigera i ett demokratiskt samhälle präglat av algoritmer. Avslutningsvis efterlyses en mer holistisk lärarutbildning som rustar pedagoger att undervisa om AI som ett komplext sociotekniskt fenomen snarare än bara ett verktyg.
Han, A. & Han, S. (2025). Empowering Children’s AI Literacy Through Co-Creating Stories with LLM. In Interaction Design and Children (IDC ’25). ACM.
Denna studie undersöker hur barn kan utveckla sin AI-literacy genom samskapande av berättelser tillsammans med stora språkmodeller (LLM). Genom att positionera barn som medskapare och aktiva användare visar forskningen att den kreativa processen fungerar som en katalysator för förståelse av teknikens möjligheter och begränsningar. Studien lyfter fram vikten av att flytta fokus från passivt konsumerande till en mer deltagande design, där barn får utrymme att utforska AI-systemens inre logik och etiska aspekter i en praktisk kontext. Författarna betonar att denna metod stärker barnens kritiska förmåga och förmåga att “tämja” tekniken, snarare än att bara interagera med den som ett färdigt verktyg.
Jia, K., Leung, T. H., Cheung, N. Y. I., Li, Y. & Yu, J. (2025). Developing a Holistic AI Literacy Framework for Children. ACM Transactions on Computing Education.
I denna artikel presenteras ett omfattande och holistiskt ramverk för barns AI-literacy, framtaget genom en systematisk genomgång av utbildningspraxis i både formella och informella miljöer. Ramverket definierar tre övergripande dimensioner för AI-kompetens: AI-medvetenhet (definitioner, tillämpningar och historik), AI-mekanik(hur tekniken fungerar genom input, inlärningsprocesser och output) samt AI-påverkan (samhälleliga och etiska effekter). Författarna menar att en sådan strukturerad modell är nödvändig för att skapa en enhetlig grund för AI-utbildning, då tidigare insatser ofta saknat konsensus kring vilka kunskaper som är mest kritiska. Ramverket syftar till att ge forskare och pedagoger konkreta verktyg för att utforma framtidens AI-undervisning som både är teoretiskt förankrad och pedagogiskt tillämpbar.
