När ska du vara källkritisk?

Lektionen låter eleverna tillämpa ett källkritiskt förhållningssätt.

Gör en källkritisk granskning

Läs och fundera

Fyra källkritiska kriterier att ha koll på

När behöver du vara källkritisk? Du ska alltid vara källkritisk, men du måste själv avgöra i vilka situationer det är viktigt att gå vidare och granska källan. Det ska du göra varje gång en källa är helt okänd för dig. Du ska också göra det om en källa du vanligen litar på säger något som inte verkar trovärdigt, tillförlitligt eller sant. Om informationen handlar om ett ämne som du själv inte kan så mycket om är det extra viktigt att vara källkritisk.

Det finns fyra källkritiska kriterier att ha koll på när du granskar en källa.

Är källan äkta?
Är källan aktuell?
Är källan oberoende?
Är källan tendentiös?

När du granskar en källa bör du ställa ett antal frågor.

Vem säger vad?
Varför sägs detta?
När sa någon detta?

Granska historierna

Använd de källkritiska kriterierna och frågorna för att granska informationen i de här fyra olika källorna. Ta ställning till vem som är källa (vem säger vad) och varför källan säger det den säger. Är de här källorna tillförlitliga? Förklara hur du tänker.

Who:s karta kring spridningen av Corona-virus (Pdf: Corona-spridning-who-karta-20200313)
En annons som Google presenterade 1 april 2017 om Google Wind som kan få molnen över Nederländerna att blåsa bort.
Runsten var fejk - en historia som publicerad av Värmlands Folkblad den 25 mars 2011 om en runsten till salu på Blocket.
Familjebilderna Pam Dave Zaring delade på Facebook 12 januari 2018 tagna av fotografen Lesa Hall.

För läraren

Lektionens syfte

Syftet med lektionen är att utveckla elevernas källkritiska förhållningssätt genom att låta dem granska digitala källors tillförlitlighet.

Förberedelser

De historier som eleverna ska studera närmare i lektionsdel 3 finns presenterade kortfattat i denna pdf.

Genomförande

Eleverna följer instruktionerna i lektionen och använder den källkritiska metoden för att granska ett antal händelser som finns att hitta information om på nätet.

Skolans uppdrag

Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.

Centralt innehåll i samhällskunskap (årskurs 7 - 9)

Information och kommunikation
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.

Granskning av samhällsfrågor
- Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor
i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Centralt innehåll i svenska (årskurs 7 - 9)

Texter
- Texter i digitala miljöer samt andra texter som kombinerar ord, bild och ljud. Språkliga och dramaturgiska komponenter samt hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i filmiskt berättande, teaterföreställningar och webbtexter.

Språkbruk
- Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och sammanhang. Språkets betydelse för att utöva inflytande.
- Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.

Informationssökning och källkritik
- Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
- Hur man refererar, citerar och gör källhänvisningar, även referenser till digitala medier.
- Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.