Genom att göra eleverna till digitala ledare har Utsäljeskolan i Huddinge lyckats få fler att tycka det är roligt med programmering – till och med lärarna. Lågstadieläraren Ingela Lindström uppmanar kollegor att våga börja och att ta hjälp av eleverna.

– Vi har kört samma upplägg i två år nu med elever i låg- och mellanstadiet som har hållit digitala lektioner i programmering för sina klasskompisar. Det funkar jättebra och har varit väldigt uppskattat, säger Ingela Lindström, lärare för lågstadiet på Utsäljeskolan.

Utsäljeskolan är en F-6-skola i Segeltorp i Huddinge kommun med cirka 600 elever. I samband med att programmering och digital kompetens blev en del av läroplanen 2018 började ledningen fundera på hur de skulle få in programmering på ett bra sätt i undervisningen. En viktig aspekt var att göra eleverna delaktiga i arbetet.

En progressionsplan för att förtydliga förväntade kunskapsnivåer

Det fanns en viss osäkerhet bland många lärare om vad förändringarna i läroplanen innebar, och många upplevde att de inte hade de kunskaper som krävdes. Skolans ledning gjorde därför en progressionsplan för att göra det tydligt i vilka ämnen både programmering och källkritik kunde tänkas stärka lärandet. I planen bröt man ned vad skolan ville se för framsteg hos eleverna inom programmering och källkritik.

Som lärare har vi ett ansvar att hålla oss uppdaterade om samhällsutvecklingen, och att låta barnen förstå den världen som de växer upp i.

Samtidigt gav man konkreta exempel på arbetsområden och tog fram material som stöd och uppmuntran för lärarna. Det kunde till exempel handla om att fokus för programmeringen i förskoleklassen skulle vara mer lekfull, för att i årskurs 1 kopplas mer till begrepp. Nästa steg var att ge förståelse för kod genom att börja koda analogt med kroppen och sedan gå över till att koda digitalt.

Elever som inspiratörer och lärresurs

För att säkerställa elevernas delaktighet bildade skolan ett it-råd med representanter från varje klass i låg- och mellanstadiet. Inspirationen till it-rådet kom från ett studiebesök i England som biträdande rektor Annie Westman hade varit på, där eleverna hade guidat de besökande gästerna runt på skolan.

– Inställningen i skolan har varit att det är läraren som ska kunna allt och vara allvetare. Men idag går utvecklingen så fort, särskilt inom digitalisering, att det inte längre är möjligt. Då får man som lärare gå in i ett mer coachande förhållningssätt där man utforskar och reflekterar tillsammans med eleverna. Det är väldigt spännande men det kräver också att man vågar göra det, säger hon.

Ingela Lindström blev ansvarig för att coacha eleverna till att bli så kallade digitala ledare. Under en termin och en halvtimme i månaden lär eleverna sig hålla lektioner i digital kompetens och programmering för sina klasskamrater. En populär och återkommande aktivitet för Utsäljeskolan är programmeringsutmaningen Code Week tillsammans med Internetstiftelsen. Code Week är ett EU-initiativ för att få fler barn och ungdomar att testa programmering. Varje höst utmanar Internetstiftelsen Sveriges grundskolelärare och deras elever att testa minst en av lektionerna i programmering på Digitala lektioner. I två år har nästan alla klasser på Utsäljeskolan varit med och kodat.

– Om man lyssnar till barnen så har de väldigt mycket bra att säga. Det här gör att eleverna blir mer delaktiga, det skapar en inspirationskultur och är ett sätt för oss att lyfta det digitala på skolan, säger Ingela Lindström.

Bokningsbara programmeringslådor med lärarstöd

Som digital ledare får eleverna i it-rådet utbildning i att hålla i en av Internetstiftelsens färdiga digitala lektioner. Det kan till exempel handla om fjärilens livscykel som scratchprogrammering eller lektionen "Vad får man fotografera?", om lagar på nätet. Sedan kan lärarna boka en programmeringslåda med robotar och lektioner, med stöd av någon av de digitala ledarna.

– De digitala lektionerna från Internetstiftelsen är en otrolig resurs och de går att använda direkt. Men vissa lärare känner sig kanske lite osäkra ändå. Det här blir ett sätt att sänka trösklarna och få fler att våga.

Ingela Lindström har arbetat som lärare i 15 år och är drivande i Utsäljeskolans digitaliseringsarbete tillsammans med ledningen och it-pedagogen. Hon deltar även i Huddinge kommuns kompetensutvecklingsprogram ELIT som bland annat syftar till att få in det digitala som en naturlig del i undervisningen för att stärka lärandet.

Hon började fundera över skolans roll för några år sedan, när hela hennes sociala medieflöde började svämma över av inlägg om digitalisering och programmering. Även om hon inte hade några tekniska förkunskaper insåg hon att hon var tvungen att börja lära sig mer om digitaliseringens påverkan på samhället.

– Jag är en vanlig lärare och verkligen ingen expert. Men jag är nyfiken och tycker om att prova nya saker. Det är lätt att avfärda digitaliseringen för att man inte har kompetensen själv, men det står i läroplanen att man ska arbeta med de här frågorna, och om man inte börjar får man heller inte kompetensen. Jag gör det jag kan och förstår, jag gör det till mitt och det tycker jag att fler skulle kunna göra.

Varför är det så viktigt att jobba med det här?

– Det kanske låter pretentiöst men som lärare har vi ett ansvar att hålla oss uppdaterade om samhällsutvecklingen, och att låta barnen förstå den världen som de växer upp i. Digitaliseringen är en del av samhällsutvecklingen och barnens framtid och de har rätt att få med sig den kunskapen i skolan, säger Ingela Lindström.

Ingelas fem tips till lärare för att komma igång med programmering

1. Använd Internetstiftelsens Digitala lektioner om programmering. Börja till exempel med "Nosa på programmering" för förskoleklass till åk 3.
2. Komplettera med filmklipp från Programmera mera från ur.se
3. Våga lära tillsammans med barnen.
4. Var kreativ och använd programmering i alla ämnen.
5. Låna, sno från andra och gör till ditt.