Välja källa: använd källkritiska frågor
Lektionen handlar om att ställa källkritiska frågor.
Ställ källkritiska frågor
Läs texten och lös uppgiften.
Utflykten
En dag när du och dina klasskamrater kommer in i klassrummet står det ett enda ord på tavlan UTFLYKT. Alla börjar genast att prata i munnen på varandra om vad det handlar om. När er lärare kommer har både du och de andra hunnit föreställa er allt från en skogspromenad med matsäck till en helikopterfärd till ett tivoli. Er lärare är er enda källa till vad ordet UTFLYKT på tavlan handlar om. Men källan berättar ingenting innan ni har kommit på minst fem frågeord som kan ge er de svar ni behöver. Var frågvis!
- Vilka fem frågeord skulle du använda?
- Gör tillsammans med er lärare en lista av alla frågeord. Välj ut de fem frågor ni tror kommer att ge er flest svar om utflykten när ni ställer dem till er källa.
Tre olika källor
- Vad står det om utflyktsmålen? Läs tillsammans.
- Vilka är de olika utflyktsmålen på bilden?
- Använd era frågeord. Vilka av dem får ni svar på genom att läsa och titta på bilden?
- Är det någon fråga ni inte får svar på? Vad beror det på och hur skulle ni göra för att få svar på den?
- De tre platserna på bilden presenteras i tre olika källor. Vilka är de olika källorna?
- Är det källor som du brukar använda?
Välj utflyktsmål
Välj utflyktsmål och förklara varför du väljer det.
- Vart skulle du åka med klassen om du fick välja själv? Motivera ditt val.
- Vilket utflyktsmål passar bäst om:
- klassen ska åka precis innan sommarlovet
- resan inte får kosta något
- klassen ska vara borta över dagen
- det är er klass som ska åka
- ni vill åka skidor
- ni vill tälta
- Var det något utflyktsmål du valde bort helt och hållet? Vilket och varför?
Sammanfatta
En källa berättar alltid något för oss. Ibland genom text som man ska läsa. En källa kan vara en bild eller en sak som man kan titta på för att få reda på något. När du läste om och tittade på de tre utflyktsmålen ställde du också frågor om det du såg och läste. Du var källkritisk. Du tog reda på, undersökte och jämförde informationen som du fick från att titta och läsa på bilden.
- Varför är det viktigt att lära sig göra så? Alltså att lära sig vara källkritisk? Fundera tillsammans.
För läraren
Se lärarinstruktioner
Syftet med lektionen
Syftet med lektionen är att träna på att ställa och använda källkritiska frågor.
Förberedelse
Skriv eventuellt ut bilden om eleverna ska arbeta i par eller mindre grupper.
Genomförande
Följ arbetsgången. Målet med det inledande samtalet är att eleverna ska hitta frågeorden: var/vart, vad, när, vem, hur och varför. Stötta sedan eleverna i deras samtal om bilden och i de val de ska göra genom att ge dem orden: källans ålder, datum, öppettid, resväg, reklam eller upplysning, pris, avsändare.
Se läroplanskoppling
Förskolan
Genom undervisningen i förskoleklassen ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
- pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling,
- utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle,
Centralt innehåll i förskoleklassen
Språk och kommunikation
-Samtala, lyssna, ställa frågor och framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden som är bekanta för eleverna, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser.
- Digitala verktyg och medier för kommunikation.
- Säker och ansvarsfull kommunikation, även i digitala sammanhang.
- Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra.
Skapande och estetiska uttrycksformer
- Tolka och samtala om innehåll och budskap i olika estetiska uttryck.
Natur, teknik och samhälle
- Barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
- Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel kamratskap, rättvisa och könsroller.
Fritidshemmet
Centralt innehåll i fritidshemmet
Språk och kommunikation
- Samtala, lyssna, ställa frågor samt framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser.
- Samtala om olika typer av texter.
- Digitala verktyg och medier för kommunikation.
- Säker och ansvarsfull kommunikation, även i digitala sammanhang.
- Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra.
Natur och samhälle
- Normer och regler i elevernas vardag, till exempel i lekar och spel, och varför regler kan behövas.
- Etnicitet, könsroller, kroppsideal och konsumtion samt kritisk gransk- ning av hur dessa företeelser framställs i medier och populärkultur.
- Barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
Bild
Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som informerar, övertalar, underhåller och ger oss estetiska och känslomässiga upplevelser. Kunskaper om bilder och bildkommunikation är betydelsefulla för att kunna uttrycka egna åsikter och delta aktivt i samhällslivet.
Syfte
Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och tolkas. Genom undervisningen ska eleverna få erfarenheter av visuell kultur i form av film, fotografi, design, konst, arkitektur och miljöer.
Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap och bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om bilder i olika kulturer, både i nutid och historiskt.
Undervisningen i ämnet bild ska ge eleverna förutsättningar att utveckla
- förmåga att analysera samtida och historiska bilders innehåll, uttryck och funktioner.
Centralt innehåll i ämnet bild (åk 1-3)
Bildframställning
- Etiska frågor som kan uppstå vid framställning och användning av bilder i olika
sammanhang.
Bildanalys
- Samtida och historiska bilder och vad bilderna berättar, till exempel dokumentära bilder och konstbilder.
- Bilder ur elevernas visuella kulturer som gestaltar normer och stereotyper.
svenska
Centralt innehåll i ämnet svenska (åk 1-3)
Språkbruk
- Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på kroppsspråk, tonfall
och ords nyanser. Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i
digitala medier.
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt i söktjänster på internet.
- Hur texters avsändare påverkar innehållet.
Samhällskunskap
Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och digitalisering. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss i en komplex värld, ta ansvar för vårt handlande och främja hållbar utveckling.
Syfte
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv samt möjlighet att utveckla förståelse för hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck. Eleverna ska också ges verktyg att kritiskt granska hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen genom information, ståndpunkter och argument i olika sammanhang och källor. Genom undervisningen ska eleverna vidare ges möjlighet att uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla
- förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de
framställs i olika källor,
Centralt innehåll i ämnet samhällskunskap (åk 1-3)
Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
I årskurs 1–3
Att leva tillsammans
- Samtal om och reflektion över moraliska frågor och livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel kamratskap, könsroller och döden.
- Samtal om och reflektion över normer och regler i elevens livsmiljöer, däribland i skolan och i digitala miljöer.
Att leva i världen
- Grundläggande demokratiska principer. Vad åsikts- och yttrandefrihet samt
majoritetsprincipen kan innebära i skolan och i samhället.
Att undersöka verkligheten
- Metoder för att söka information, till exempel textläsning, intervjuer och observationer. Samtal om olika källors användbarhet och tillförlitlighet.
