Sökkritik - testa Google

Lektionen handlar om sökkritik och sökmotorn Google.

Hur söker du på nätet?

Svara på frågorna tillsammans

Var brukar du söka du efter information, filmer eller bilder på internet?
Brukar du alltid hitta det du söker?
Hur har du lärt dig vad du ska skriva i sökrutan för att hitta det du söker?

Kartlägg en sökning

Arbeta i par och följ arbetsgången. Bestäm vem av er som ska utföra sökningen på internet och vem som ska anteckna hur ni gör.

En av er söker på frågan "hur går blodomloppet?" på Google för att snabbt (inom ett par minuter) kunna redovisa ett svar (flera svar är möjliga).
Den andra antecknar hur personen som söker gör för att hitta sitt svar. Beskriv var personen klickar, hur hen scrollar, var och vad hen läser.
Skriv ner ett kort svar på frågan "hur går blodomloppet?"
Jämför med några andra par. Har alla samma svar på frågan? Om inte, vad kan det bero på?
Hur kom den som sökte fram till sitt svar på frågan? Jämför era anteckningar med varandra. Skiljde sig antalet klick åt? Hur långt scrollade den som sökte? Vilka sökträffar läste hen? Diskutera likheter och skillnader.
Finns det något rätt svar på frågan ni gjorde sökningen på?

Testa Googles söktjänst

Gör en sökning på din hemkommun via Googles söktjänst och svara på frågorna.

Ser du några annonser? Hur är de uppmärkta?
Finns det sponsrade länkar? Hur ser de ut?
Finns det en "Knowledge Graph", en faktaruta, till höger om träfflistan?
- Vad innehåller faktarutan för information?
- Går det att ta reda på var informationen i faktarutan kommer ifrån?
Finns det en aktuellt-ruta placerad någonstans i träfflistan? Om ja, vad handlar den om?
Vilka länkar hamnar överst i träfflistan? Vad kan det bero på?
Längst ner i träfflistan finns ibland förslag på ord eller begrepp att söka vidare på. Finns sådana förslag i träfflistan?
Ger sökmotorn förslag på alternativ stavning eller alternativa sökord genom funktionen "autocomplete"?
Diskutera förslagen som ni får via autocomplete. Vad är det som bestämmer vilka förslag ni får där?
Under träfflistan finns det i vissa sökmotorer förslag på nya sökord relaterade till den sökning som gjorts. Hur ser förslagen ut? Diskutera vad det är som styr förslagen.
Ändra sökningen så att du söker på de resultat som uppdaterats det senaste dygnet (klicka på Verktyg och välj Senaste dygnet). Hur ändras träfflistan?
Finns det något som tyder på att sökmotorn har information om vem du är, eller var du är? Om det är så, vad tänker du om det?
Gör samma sökning som inloggad (om du har ett Google konto). Är det någon skillnad?

Sammanfatta

Vilka tre tips skulle du vilja ge till dem som söker information via Google?

Till lektionspaketet

För läraren

Lektionens syfte

Syftet med lektionen är att få reflektera över hur söktjänster fungerar och hur presentationen av informationen där kan påverka vår bild av verkligheten.

Förberedelser

Lektionen tar sin utgångspunkt i Googles söktjänst, eftersom 95 procent av alla svenskar använder den söktjänsten. Du som lärare bör ha gått igenom övningarna som handlar om Google - här finns frågorna och svaren till övningen (pdf).

Det är bra om eleverna har arbetat med lektionen Sökkritik tidigare. Om de inte har gjort det eller om ni vill repetera vilka olika söktjänster som finns vid sidan av Google kan ni se presentationen med en kort introduktion till några av de vanligaste söktjänsterna, hur de presenterar sig själva och hur Wikipedia presenterar dem.

På internetkunskap.se finns artiklar och videoklipp om sökkritik för den som vill veta mer.

Genomförande

Inled lektionen med ett kort samtal om hur och varför vi söker på internet. Därefter får eleverna på egen hand utforska och undersöka Googles söktjänst för att bli mer medvetna om att sökningarna styrs av många personliga faktorer.

Skolans uppdrag

Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.

Centralt innehåll i samhällskunskap (årskurs 7 - 9)

Information och kommunikation
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.

Granskning av samhällsfrågor
- Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor
i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Centralt innehåll i svenska (årskurs 7 - 9)

Texter
- Texter i digitala miljöer samt andra texter som kombinerar ord, bild och ljud. Språkliga och dramaturgiska komponenter samt hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i filmiskt berättande, teaterföreställningar och webbtexter.

Språkbruk
- Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och sammanhang. Språkets betydelse för att utöva inflytande.
- Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.

Informationssökning och källkritik
- Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
- Hur man refererar, citerar och gör källhänvisningar, även referenser till digitala medier.
- Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Centralt innehåll i ämnet teknik (årskurs 7-9)

Teknik, människa, samhälle och miljö
- Internet och några andra globala tekniska system samt deras fördelar, risker och begränsningar.
- Möjligheter, risker och säkerhet vid teknikanvändning i samhället, däribland vid lagring av data.

Tekniska lösningar
Tekniska lösningar
- Hur komponenter och delsystem benämns och samverkar inom tekniska system, till exempel informations- och kommunikationsteknik och transportsystem.
- Tekniska lösningar för styrning och reglering med hjälp av elektronik och olika typer av sensorer. Hur tekniska lösningar som utnyttjar elektronik kan programmeras. Begrepp som används i samband med detta.