.FILE 2G 3G 4G 5G
emojis katter och hjärta
Lär mer om digitaliseringens betydelse | åk 7-9

Reflektera kring hur språket förändras av digitaliseringen

Lektionen handlar om emojis och digitaliseringens påverkan på språket.

Hur använder du emojis?

Ta ställning till påståendena och reflektera kring vilken betydelse emojisarna har i din kommunikation.

  • Jag använder alltid emojis när jag skickar digitala meddelanden till någon.
  • Jag tänker på i vilken ordning jag placerar emojis.
  • Jag uppfattar ett meddelande utan emojis som tråkigt.
  • Jag använder emojis för att uttrycka känslor.
  • Jag använder emojis för att slippa skriva.
  • Jag brukar tänka på hur den jag skickar en emoji till kommer att tolka den.
  • Det händer ofta att jag inte förstår emojis som andra skickar till mig.
  • Mina föräldrar använder emojis lika ofta (eller sällan) som jag.

När ska man använda emojis?

Titta på klippen och svara på frågorna.

  • När ska man använda emojis?
  • Vilken betydelse har emojisar för språket? Ta fram flera exempel.

Läs om emojins historia

Läs en eller flera av texterna från utställningen om emojins historia på Internetmuseum.se. Stryk under eller anteckna åsikter, fakta och argument i dem.

Svara på frågorna med stöd av de texter ni har läst och emoji-utställningen på Internetmuseum.

  • När började vi använda symboler för att förmedla kommunikation?
  • När och varför började vi använda smajlis?
  • När publiceras det första emoji-biblioteket?
  • Vilken betydelse har unicod-standarden för emoji?
  • Vilka uppslagsverk finns för emojis?

Sammanfatta och blicka framåt

Diskutera

  • Vad händer om myndigheter, arbetsgivare/arbetstagare och media skulle börja använda emojis oftare?
  • Hur ni tror att användningen av emojis ser ut om 5, 10 eller 15 år?

Skriv en insändare för eller emot att använda emojis i myndighetsinformation.

Till lektionspaketet

För läraren

Se lärarinstruktioner

Lektionens syfte

Syftet med lektionen är att ge eleverna möjlighet att reflektera kring hur vi anpassar vårt språk utifrån medium och mottagare, och hur förändringar i språket påverkar vårt sätt att kommunicera.

Förberedelser

Titta på klippen om emojisar som finns i lektionsdel 2 och läs igenom de efterföljande texterna, som kan skrivas ut vid behov.

Genomförande

Be eleverna svara ja eller nej på några påståenden (i lektionsdel 1) genom snabb handuppräckning. Titta sedan igenom klippen om emojis från Nyhetsmorgon (i lektionsdel 2). Låt sedan eleverna läsa ett urval texter på egen hand (lektionsdel 2) och anteckna argument de instämmer i.

Därefter kan eleverna skriva korta insändare där de väljer att argumentera antingen för eller emot att använda emojis i formella texter och i officiella sammanhang (i myndighetstexter, i läromedel, i arbetslivet). Insändare fungerar bra då de tillåter argument som bottnar i känslor och åsikter i högre grad än andra debatterande texter som ställer högre krav på fakta och väl underbyggd argumentation.

Fördjupning

Språket förändras hela tiden. Låt eleverna ta reda på mer om några förändringar, som de sedan kan jämföra med hur de tror att emojis kan komma att påverka språket. Här är några förslag:

  • du-reformen
  • könsneutrala ord (hen, ombudsperson, en istället för man)
  • anglicismer
  • klarspråksreformen (enklare myndighetsspråk).

Se läroplanskoppling

Skolans uppdrag

Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.

Samhällskunskap

Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och digitalisering. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss i en komplex värld, ta ansvar för vårt handlande och främja hållbar utveckling.

Syfte
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv samt möjlighet att utveckla förståelse för hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck. Eleverna ska också ges verktyg att kritiskt granska hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen genom information, ståndpunkter och argument i olika sammanhang och källor. Genom undervisningen ska eleverna vidare ges möjlighet att uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla
- förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor,

Centralt innehåll i ämnet Samhällskunskap (årskurs 7-9)
Information och kommunikation
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.

Granskning av samhällsfrågor
- Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Svenska

Syfte
Eleverna ska ges möjlighet att kommunicera i digitala miljöer med interaktiva och föränderliga texter. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.
/.../
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för en själv och för andra människor. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket i olika sammanhang och medier.

Centralt innehåll i ämnet svenska (årskurs 7-9)

Tala, lyssna och samtala
- Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte, mottagare och sammanhang. Talmanus samt analoga och digitala verktyg för att planera och genomföra muntliga presentationer.

Texter
- Texter i digitala miljöer samt andra texter som kombinerar ord, bild och ljud. Språkliga och dramaturgiska komponenter samt hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i filmiskt berättande, teaterföreställningar och webbtexter.

Språkbruk
- Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och sammanhang. Språkets betydelse för att utöva inflytande.
- Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.

Informationssökning och källkritik
- Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
- Hur man refererar, citerar och gör källhänvisningar, även referenser till digitala medier.
- Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Dela lektionen

Spara som PDF

Google Classroom

Google Drive

Microsoft Teams

Eller installera vårMicrosoft Teams app

Så fungerar spara-funktionen

false
-