Sex, samtycke och relationer på nätet | åk 7-9

Hur ger du samtycke på nätet?

Lektionen ger eleverna möjlighet att reflektera kring vad samtycke är online.

Vad är samtycke?

Titta på filmen "Samtycke för barn" och fundera på frågorna.

Vad innebär kroppslig autonomi?
Man ska alltid be om samtycke. När kan det vara svårt att hålla på rätten till kroppslig autonomi? Kan du komma på några exempel.
Vem tycker du ska hjälpa barn att lära sig att de har "rätt" till sin kropp? Vem ska hjälpa barn att lära sig säga "nej"?
Det är alltid ett brott att fråga ett barn om samtycke till sexuella handlingar. Ta reda på vid vilken ålder man enligt lag kan ge samtycke till sexuella handlingar.
Filmen handlar om att ge samtycke offline. Gäller det som filmen handlar om även online? Vad tänker du?
Vad innebär samtycke?

Läs om samtycke

Läs om samtycke från 1177.se och svara på frågorna.

Du bestämmer själv över din sexualitet och din kropp. Sexuella aktiviteter ska kännas bra för alla som är med. När du ska ha sex eller på annat vis vara fysisk med en person behövs samtycke från alla inblandade. Frånvaro av ett nej från den eller de andra personerna är inte detsamma som att det finns samtycke.

Vem bestämmer över din kropp?
När behövs samtycke?
Kan det finnas samtycke om ena parten säger nej?

Läs och fundera

Sexuella handlingar som inte är frivilliga är olagliga. Det gäller både off- och online. Att göra något frivilligt innebär att vara med på det av egen fri vilja, att vilja göra det. Om någon har tjatat, hotat eller mutat dig att vara med på en sexuell handling är det inte frivilligt och kan vara ett brott.

Vad kan en sexuell handling på nätet vara? Fundera själv och anteckna vad du tänker. När du är klar kan du läsa mer i det här dokumentet.

Tolka och förstå

Titta på klippet.

Reflektera enskilt hur du kommunicerar kring samtycke online.

Är det ett samtycke?

Läs chattarna och reflektera kring om det är samtycke.

Chattarna på bilderna slutar med att person 1 skickar en nakenbild. Vilka av svaren från person 2 tolkar du som samtycke? Jämför med varandra och samtala om olika sätt att tolka och förstå, text, bild eller emojier.

Chatt 1:

Chatt 2:

Chatt 3:

Chatt 4:

Okej eller inte okej?

Gör Brottsoffermyndighetens test Okej eller inte okej som handlar om vad samtycke kan innebära i olika situationer.

Samtala om samtycke

Samtala i mindre grupper om påståendena. Känner ni er osäkra, tycker olika eller behöver argument kan ni använda er av information om samtycke hos Brottsoffermyndigheten.

Det är klokt att tänka på att det är svåra påståenden om känsliga situationer och att tillåta många olika perspektiv.

Är det okej att min klasskompis skickar memes eller skämtsamma bilder med sexuellt innehåll (finns samtycke)?
Man kan inte bli våldtagen online.
Det är alltid okej att skicka nakenbilder till någon man känner.
Det är okej att skicka nudes till någon man inte känner.
Att anmäla att man har fått dickpics är löjligt. Det är väl bara att radera dem?
Det är okej att tjata sig till sex av sin partner; vi är ju ihop.
Alla ungdomar skickar nakenbilder till varandra.
Jag gör inget fel om jag delar nudes som någon frivilligt har skickat till min kompis.

Till lektionspaketet

För läraren

Lektionens syfte

Lektionen syftar till att ge en introduktion till samtycke och relationer på nätet.

Förberedelser

Gör testet Okej eller inte okej på Brottsmyndighetens webbplats.

Genomförande

Följ lektionen steg för steg.

Skolans uppdrag

Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.

Skolan ska aktivt verka för jämställdhet. Skolan ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för flickor och pojkar, kvinnor och män. I enlighet med grundläggande värden ska skolan också främja interaktion mellan eleverna oberoende av könstillhörighet. Genom utbildningen ska eleverna utveckla en förståelse av hur olika föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska könsmönster och hur de kan begränsa människors livsval och livsvillkor.

Skolan har ett ansvar för att eleverna återkommande under skolgången får möta frågor som rör sexualitet, samtycke och relationer. Utbildningen ska därigenom främja alla elevers hälsa och välbefinnande samt stärka deras förutsättningar att göra medvetna och självständiga val. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för egna och andras rättigheter och förmedla betydelsen av att sexualitet och relationer präglas av samtycke. I utbildningen ska maktstrukturer kopplade till kön och hedersrelaterat våld och förtryck kritiskt granskas. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till hur relationer och sexualitet framställs i olika medier och sammanhang, bland annat i pornografi.

Mål

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
− har fått kunskaper inom området sexualitet, samtycke och relationer samt om hedersrelaterat våld och förtryck.

Centralt innehåll i ämnet biologi (årskurs 7-9)

Kropp och hälsa
Människans reproduktion, sexualitet och identitet samt frågor om relationer, kärlek, ansvar, samtycke och ömsesidighet. Sexuellt överförbara sjukdomar och preventivmedel.

Centralt innehåll i ämnet samhällskunskap (årskurs 7-9)

Information och kommunikation
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.

Granskning av samhällsfrågor
- Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Centralt innehåll i ämnet svenska (årskurs 7-9)

Tala, lyssna och samtala

Olika former av samtal. Att delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kunskaper, lyssna, ställa frågor och föra resonemang, samt formulera och bemöta argument.
Att leda ett samtal och sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.

Texter
- Texter i digitala miljöer samt andra texter som kombinerar ord, bild och ljud. Språkliga och dramaturgiska komponenter samt hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i filmiskt berättande, teaterföreställningar och webbtexter.

Språkbruk
- Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.