Granska och förstå webbadresser
Lektionen ger en introduktion till vilken information webbadresser på internet ger och hur de är uppbyggda.
Webbadressens olika delar
Läs och svara på frågorna.
- Vad står http:// för?
- Vad står https:// för?
- Vad står URL för?
- Vad står www för?
- Vad är en subdomän?
- Vad är ett domännamn?
- Vad är en katalog?
Undersök olika domännamn
Undersök skolans webbadress. Ta reda på mer information om domännamnet genom att använda sökfunktionen "Sök domän" på internetstiftelsen.se (det gäller om skolans webbplats ligger på en .se-adress, annars kan du använda sökfunktionen på whois.com). Svara på frågorna.
- Vad fick du reda på om skolans domännamn?
- Varför kan det vara viktigt att kunna ta reda på mer om ägaren bakom ett domännamn?
- Undersök domännamnet "blogg.se". Vad får du reda på om det domännamnet?
En lurig webbadress – vem står bakom den?
Arbeta tillsammans med en kompis. Plocka isär en lite extra klurig webbadress för att ta reda på vem står bakom den. Använd frågorna som stöd.
- Vilket är domännamnet?
- Vilken toppdomän ligger adressen på?
- Varför tror ni att webbadressen ser ut som den gör?
- Vem/vilka vill man låtsas vara?
- Vill man lura någon? Motivera ert svar.
Sammanfatta
- Varför är det bra att känna till de olika delarna av en webbadress? Diskutera!
- Ge exempel på tillfällen då det kan vara viktigt att vara extra uppmärksam på hur en webbadress ser ut.
För läraren
Se lärarinstruktioner
Lektionens syfte
Syftet med lektionen är att visa hur man genom att granska strukturen på en webbadress kan få information om avsändaren.
Förberedelser
Förbered dig genom att läsa om domännamn och webbadresser i lektionsdel 1 och 2. Om du vill ha fördjupad kunskap rekommenderar vi att du läser mer på Internetstiftelsens webbplats samt läser de kostnadsfria Internetguiderna Domännamn - Allt du vill veta om din adress på nätet och Källkritik på internet . En kort sammanfattning finns även i presentationen.
Genomförande
Inled lektionen med att läsa tillsammans om domännamn och webbadresser. Gå sedan vidare till övningarna som handlar om att förstå webbadressers uppbyggnad och om att kunna se vem som är innehavare av ett domännamn. Du hittar lösningen till uppgiften i lektionsdel 3 "En lurig webbadress" här.
Se läroplanskoppling
Skolans uppdrag
Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.
Centralt innehåll i samhällskunskap (årskurs 7 - 9)
Information och kommunikation
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.
Granskning av samhällsfrågor
- Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor
i såväl digitala medier som i andra typer av källor.
Centralt innehåll i svenska (årskurs 7 - 9)
Texter
- Texter i digitala miljöer samt andra texter som kombinerar ord, bild och ljud. Språkliga och dramaturgiska komponenter samt hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i filmiskt berättande, teaterföreställningar och webbtexter.
Språkbruk
- Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och sammanhang. Språkets betydelse för att utöva inflytande.
- Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
- Hur man refererar, citerar och gör källhänvisningar, även referenser till digitala medier.
- Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
