Granska konspirationer

Lektionen handlar om att använda en källkritisk metod för att granska en konspirationsteori.

Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson

Se lärarinstruktioner

Lektionens syfte

Syftet med lektionen är att introducera en klassisk källkritisk modell och visa hur den kan användas för att granska källorna bakom konspirationsteorier.

Förberedelser

Gå igenom modellen för källkritisk granskning (se presentationen nedan). Vill du som lärare ha mer stöd kan du titta på filmen där Kristina Alexanderson går igenom en källkritisk metod med ett konkret exempel.

Genomförande

Använd presentationen för att gå igenom den källkritiska metoden med eleverna. Förklara och exemplifiera ord och begrepp så att alla förstår. Låt eleverna arbeta parvis med frågorna i lektionsdel 1. Gå igenom deras svar i helklass och samtala om dem innan eleverna får i uppdrag att granska argumenten för och källorna bakom en konspirationsteori.

Se läroplanskoppling

Skolans uppdrag

Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.

Centralt innehåll i ämnet samhällskunskap (årskurs 7-9)

Information och kommunikation

  • Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.
  • Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation via elektroniska medier samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.

Centralt innhåll i ämnet svenska (årskurs 7-9)

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
  • Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.
  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Lektionen

Visa i klassrumsläge

1 Lektionsdel 1:

Vad innebär det att vara kritisk?

Instruktioner

Arbeta i par och svara på frågorna.

  • Hur är du när du är kritisk? Ge konkreta exempel
  • Vad innebär det att vara kritisk mot en källa? Är det samma sak som att vara kritisk? Ge två konkreta exempel.
  • Vad innebär det att vara konspiratorisk? Har du varit konspiratorisk någon gång? Berätta gärna.

 

2 Lektionsdel 2:

Kritik, källkritik och konspiration

Instruktioner

Läs Jenni Karlssons artikel Experten: Därför tror vi på konspirationsteorier. Svara på frågorna.

  • Varför tror människor på konspirationsteorier?
  • Vad är en konspiration?
  • Ta reda på bakgrunden till någon av de fem mest spridda konspirationsteorierna. Läs om dem här: Fem av de mest omskrivna konspirationsteorierna och välj vilken du vill undersöka mer.
3 Lektionsdel 3:

Gör en källkritisk granskning

Instruktioner

Läs kriterierna som används i den klassiska källkritiken. Arbeta tillsammans med en kompis och lös uppgiften som handlar om att använda dem för att granska konspirationsteorier.

Källkritisk granskning – kriterier

  • Äkthet – Är källan vad den uppger sig för att vara? Är den en kopia eller ett original? Är den falsk eller äkta?
  • Tid – Är informationen aktuell eller kan det finnas nyare rön? Hur långt efter det inträffade upprättades källan?
  • Beroende – Är källan fristående eller hör den ihop med andra källor? Är informationen från källan beroende av andra källor? På vilket/vilka sätt?
  • Tendens – Finns det värderingar i informationen från källan? Vems intressen företräder källan? Finns det motstridig information från andra källor? Hur trovärdig är den motstridiga informationen?

Använd den klassiska källkritiska metoden för att granska argumenten som konspirationsteorin du tog reda på mer om i föregående uppgift bygger på. Undersök även källorna till konspirationsteorin.

  • Välj ett eller ett par argument som ofta används för att ge stöd åt den konspirationsteori du vill undersöka.
  • Granska argumenten utifrån de källkritiska kriterierna. Tänk på hur argumenten förhåller sig i relation till den klassiska källkritiken.
  • Vilka källor tar argumenten sin utgångspunkt i? Går de att hitta?
  • Gå vidare till någon källa (en text, en film, ett vittnesmål) och undersök även den utifrån de källkritiska kriterierna.
4 Lektionsdel 4:

Sammanfatta

Instruktioner

Vem eller vilka tycker du behöver ha kunskap om hur man kan granska konspirationsteorier och om varför människor tror på dem? Motivera ditt svar.

5 Lektionsdel 5:

Nästa lektion

Instruktioner

Ta reda på mer om hur du känner igen fejkade sidor i lektionen Granska fejkade sidor på nätet.

illustration-dator-forstorningsglas

Har du synpunkter på Digitala lektioner?

Hör av dig till oss! Vi tar gärna emot idéer till nya lektioner och tankar om hur tjänsten borde utformas.

Kontakta oss