Lektionen handlar om att använda en källkritisk metod för att granska en konspirationsteori.
Arbeta två och två och svara på frågorna.
Läs Jenni Karlssons (från Metro) intervju med journalisten Claes Svahn Experten: Därför tror vi på konspirationsteorier. Svara på frågorna.
Läs texten och arbeta sedan tillsammans med att lösa uppgiften som handlar om att använda de källkritiska kriterierna för att granska konspirationsteorier.
I den klassiska källkritiken använder man sig ofta av fyra kriterier för at pröva en källas tillförlitlighet och trovärdighet. Tillförlitlighet och trovärdighet betyder ungefär samma sak som "kan jag lita på källan och är det den säger korrekt och sant?". De här fyra kriterierna är bra att alltid ha i huvudet när man läser, ser eller hör något som man inte säkert vet om det är korrekt eller var det kommer ifrån.
Äkthet - Är källan vad den uppger sig för att vara? Är den en kopia eller ett original? Är den falsk eller äkta?
Tid - Är informationen aktuell eller kan det finnas nyare rön? Hur långt efter det inträffade upprättades källan?
Beroende - Är källan fristående eller hör den ihop med andra källor? Är informationen från källan beroende av andra källor? På vilket/vilka sätt?
Tendens - Finns det värderingar i informationen från källan? Vems intressen företräder källan? Finns det motstridig information från andra källor? Hur trovärdig är den motstridiga informationen?
Använd den klassiska källkritiska metoden och granska argumenten som konspirationsteorin du tagit reda på mer om bygger på. Undersök även källorna till konspirationsteorin.
Vem eller vilka tycker du behöver ha kunskap om hur man kan granska konspirationsteorier och om varför människor tror på dem? Motivera ditt svar.
Syftet med lektionen är att introducera en klassisk källkritisk modell och visa hur den kan användas för att granska källorna bakom konspirationsteorier.
Gå igenom modellen för källkritisk granskning (se presentationen nedan).
Använd presentationen för att gå igenom den källkritiska metoden med eleverna. Förklara och exemplifiera ord och begrepp så att alla förstår. Låt eleverna arbeta parvis med frågorna i lektionsdel 1. Gå igenom deras svar i helklass och samtala om dem innan eleverna får i uppdrag att granska argumenten för och källorna bakom en konspirationsteori.
Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.
Information och kommunikation
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.
Granskning av samhällsfrågor
- Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor
i såväl digitala medier som i andra typer av källor.
Bildframställning
- Framställning av berättande, informativa och samhällsorienterande bilder om frågor som är angelägna för eleverna.
- Kombinationer av bild, ljud, objekt och text i eget bildskapande.
- Digitalt skapande och digital bearbetning av fotografier, rörlig bild och andra typer av bilder.
- Rättigheter och skyldigheter samt etiska frågeställningar vid användning och spridning av bilder. Eventuella konflikter mellan yttrandefrihet och integritet vid användning och spridning av bilder.
Texter
- Texter i digitala miljöer samt andra texter som kombinerar ord, bild och ljud. Språkliga och dramaturgiska komponenter samt hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i filmiskt berättande, teaterföreställningar och webbtexter.
Språkbruk
- Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och sammanhang. Språkets betydelse för att utöva inflytande.
- Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
- Hur man refererar, citerar och gör källhänvisningar, även referenser till digitala medier.
- Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Klicka på den lektionsdel som du vill spara till Google Classroom:
Klicka på den lektionsdel som du vill dela till Microsoft Teams:
Eller installera vår Microsoft Teams app
