Granska digitala identiteter – vem är vem på internet?
Lektionen handlar om risker förknippade med internet och digital kommunikation; om nätfiske, grooming och falska identiteter.
Vem där?
Titta på bilden och beskriv den med stöd av frågorna.
- Beskriv vad du ser på bilden. Vad handlar den om?
- Vem eller vilka har skrivit det som står på skärmen?
- Vem eller vad symboliserar katten?
- I förgrunden, framför skärmen, står en person, vem symboliserar det?
- Hur tror du att personen känner sig?
- Vilka råd skulle du vilja ge personen på bilden?
- Hur ska personen agera för att kunna avgöra om avsändaren till kontot är "riktig" eller inte? Ge personen dina tre bästa tips.
- Känner du till begreppet catfishing? Förklara vad det är eller ta reda på mer om det i it-ordlistan här.
Bakom falsk identitet
Läs texterna som beskriver några olika brott som bygger på att en förbrytare, den som begår ett brott, uppger falsk identitet. Diskutera frågorna tillsammans.
Utdrag ur artikel: Vad är grooming och vad är viktigt att tänka på?
Grooming kan gå fort eller sträcka sig över en längre tid, då förövaren kan närma sig offret på olika sätt. Förövaren kan till exempel genom att bygga upp ett förtroende systematiskt att bryta ner offret. Genom att använda ett sexualiserat språk och t. ex. visa pornografiskt material normaliserar förövaren det sexuella beteendet. Komplimanger, pengar och hot är också vanliga inslag i processen att manipulera barnet för att uppnå målet – att få barnet att medverka i sexuella aktiviteter såväl online som offline. En stor fördel för förövarna är att de kan kontakta ett stort antal barn samtidigt, något som ökar deras chanser för att lyckas med sin grooming, dvs. att få barn att medverka i sexuella handlingar.
Källa: Ecpat
Utdrag ur artikel: Så skyddar man sig mot grooming
(Råden kommer från Polismyndigheten)
Har du någon gång chattat med en person som verkar schysst och som du gärna vill träffa på riktigt? Det kan vara början på en ny vänskap. Men har du otur är det inte din nya kompis du chattar med, utan i verkligheten en mer än dubbel så gammal man.
Man kan säga att du ska agera på samma sätt på nätet som du gör när du träffar folk på skolan, på träningen eller på gatan.
Var alltid lite misstänksam mot personer som du inte känner. Tänk särskilt på att vara försiktig med att berätta vad du heter, hur gammal du är och var du bor.
Källa: Örebronyheter
Utdrag ur artikel: Därför vill kriminella kapa just dig på sociala medier
Den vanligaste formen av bedrägerier som genomförs via sociala medier är att bedragaren vänder sig till dina vänner och nära och kära och utger sig för att vara du. Personen uppger att den har hamnat i någon form av knipa och behöver pengar. Ofta är det dessutom bråttom, till exempel kan bedragaren hävda att hen befinner sig på resande fot och att bankkortet dessvärre inte fungerar på platsen.
Källa: Internetkunskap
- Hur gör du för att vara säker på att den du har kontakt med på internet verkligen är den hen säger?
- Vad gör du om du misstänker att någon som du eller en kompis chattar med inte är den hen säger?
- Catfishing och grooming är två företeelser kopplade till sexuellt utnyttjande av barn, unga och vuxna på nätet. Hur får personer som vill lura eller utnyttja andra kontakt? Vad tror du det är som gör att den som blir kontaktad inte bara säger nej?
- Kan vem som helst råka ut för att bli lurad eller utnyttjad vid kontakter på nätet?
- Hur minskar man riskerna? Kom med förslag.
- Vad gör du om du misstänker att du eller någon du känner blivit lurad, kanske utsatt för nätfiske (försökt komma över personliga uppgifter) eller grooming?
Om identitet
Läs igenom citatet av sociologen Sherry Turkle där hon beskriver ett sätt att se på identitet på nätet. Diskutera frågorna.
You can be whoever you want to be. You can completely redefine yourself if you want. You don't have to worry about the slots other people put you in as much. They don't look at your body and make assumptions. They don't hear your accent and make assumptions. All they see are your words.
Fritt översatt:
Du kan vara den du vill vara. Du kan bli någon annan. Du behöver inte bry dig om hur andra ser på dig. Andra kan inte se dig och göra antaganden om vem du är. Andra kan inte höra hur du pratar. Allt de ser är dina ord.
- Håller du med i Sherry Turkles syn på identitet på internet? Innebär internet en sådan frihet för dig?
- Vilken frihet kan internet/sociala medier medföra om man kan vara anonym, eller låtsas vara någon annan?
- Vilka risker finns med att vi inte alltid vet vem det är vi pratar med i sociala medier/på internet?
- Hur kan vi balansera mellan att få vara fri att bygga en ny identitet på internet och risken att bli lurade?
- Tror du att kunskap i källkritik kan hjälpa för att inte blir lurad i mötet med andra på nätet? Om ja, beskriv hur.
- Finns det andra kunskaper som göra att man minskar risken för att bli lurad?
Sammanfatta
Skriv ner dina tankar om lektionen du just har gjort. En mening, en fråga eller en uppmaning – du bestämmer själv vad och hur mycket du vill skriva. Spara lappen, släng den eller ge den till någon du vill ska läsa den.
För läraren
Se lärarinstruktioner
Lektionens syfte
Syftet med lektionen är att göra eleverna medvetna om förekomsten av falska identiteter, bedrägerier och grooming på nätet.
Förberedelse
Läs igenom lektionen. Om du känner dig osäker kring företeelser som falsk identitet, nätbedrägerier, grooming och catfishing rekommenderar vi att du tar del av valda delar av de länktips du hittar här:
- AktivSkola
- Rädda Barnen - Nätsmart
- Polisen om nätfiske och grooming
- IT-ord - Nätfiske
- BUP om sexuella övergrepp på nätet
- BRIS och Internetstiftelsen - Ungas integritet på nätet
- Surfa Lugnt om vuxnas ansvar
Ta ställning till vilka frågor kopplade till bilden du vill att eleverna ska koncentrera sitt samtal kring utifrån deras ålder och erfarenhet av att vara aktiva på nätet. Glöm inte att du kan själv redigera frågorna innan du delar med dina elever. Var uppmärksam på elevernas reaktioner och avsluta lektionen med någon form av "exit ticket" där du har möjlighet att fånga upp enskilda elevers eventuella oro och frågor.
Genomförande
Titta på bilden tillsammans eller låt eleverna ta del av den på egen hand. Låt alla fundera några minuter kring bilden innan ni samtalar om den. Använd frågorna som stöd om det behövs. Avsluta lektionen i lugn och ro så att alla hinner reflektera enskilt.
Se läroplanskoppling
Skolans uppdrag
Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens och ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.
Centralt innehåll i ämnet bild (årskurs 7-9)
Bildframställning
- Framställning av berättande, informativa och samhällsorienterande bilder om frågor som är angelägna för eleverna.
- Kombinationer av bild, ljud, objekt och text i eget bildskapande.
- Digitalt skapande och digital bearbetning av fotografier, rörlig bild och andra typer av bilder.
- Rättigheter och skyldigheter samt etiska frågeställningar vid användning och spridning av bilder. Eventuella konflikter mellan yttrandefrihet och integritet vid användning och spridning av bilder.
Bildanalys
- Samtida konst- och dokumentärbilder samt konst och arkitektur från olika tider och kulturer. Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar.
- Mediebilders utformning och påverkan och hur dessa bilder kan tolkas och kritiskt granskas.
- Bilder som behandlar identitet och maktrelationer, till exempel sexualitet, etnicitet och kön. Hur dessa bilder gestaltas och konstrueras.
- Hur bilder kan kopplas till egna erfarenheter och företeelser i elevernas visuella kulturer. Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders innehåll, uttryck och funktioner.
Centralt innehåll i ämnet samhällskunskap (årskurs 7-9)
Information och kommunikation
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.
Granskning av samhällsfrågor
- Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.
Centralt innehåll i ämnet svenska (årskurs 7-9)
Texter
- Texter i digitala miljöer samt andra texter som kombinerar ord, bild och ljud. Språkliga och dramaturgiska komponenter samt hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i filmiskt berättande, teaterföreställningar och webbtexter.
Språkbruk
- Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
- Hur man refererar, citerar och gör källhänvisningar, även referenser till digitala medier.
- Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
