Får man säga vad man vill på nätet?
Lektionen handlar om demokratiska fri- och rättigheter i sociala medier.
Har du sagt något du inte menar?
Läs eller lyssna till påståendena och fundera på om de gäller dig. Du behöver inte visa eller berätta om dina svar.
- Det har hänt att någon har sagt saker till mig som har gjort mig rädd och orolig på nätet.
- Jag kan ha sagt väldigt hemska saker till någon på nätet utan att egentligen mena det.
- Jag kan ha sagt eller gjort hotfulla saker som jag vet har skrämt någon.
- När jag blir riktigt arg eller ledsen händer det att jag säger saker jag inte menar.
- Om någon hotar eller skrämmer mig säger jag till någon vuxen direkt.
Vad är olaga hot?
Läs texten om olaga hot och besvara frågorna.
Olaga hot
Det finns en lag som säger att man inte får hota en annan människa eller den personens nära egendom. Det är ett brott som kallas olaga hot. Den lagen är till för att skydda oss. Du kanske har hört någon som är riktigt arg säga "jag ska döda dig". Hur hemskt det än låter är det inte alltid den som säger det verkligen begår ett brott. Det beror på att lagen om olaga hot säger att hotet måste uppfattas som allvarligt och på riktigt av den som blir hotad.
Men ibland är det faktiskt ett brott att säga "jag ska döda dig " eller "du kommer aldrig mer se din hund". Det är ett brott om den tar emot hotet blir rädd på riktigt. Dessutom är det så att om den som hotas blir rädd på riktigt, spelar det ingen roll om personen som sa "jag ska döda dig" menade det eller inte. Man får helt enkelt inte skrämmas eller hota!
Om du råkar höra någon prata eller säga något om att hen vill skada eller döda dig kan det också räknas som olaga hot. Det kan alltså vara olaga hot även om det inte sägs till dig direkt.
- Vad är olaga hot?
- Vad krävs för att det ska vara olaga hot?
Är detta olaga hot?
Läs frågorna och fundera över om det de beskriver är olaga hot eller inte.
- Är det olaga hot att säga "Jag ska strypa Nisses katt" till en kompis när ingen hör?
- Är det olaga hot att säga till Nisse "Jag ska strypa din katt"?
- Är det olaga hot om en kompis säger till Nisse att du har sagt att du ska strypa hans katt?
- Är det olaga hot att säga "Jag ska strypa Nisses katt" till en kompis och Nisse går förbi och hör det?
Hot på nätet
Läs texten som är hämtad ur en artikel på internetkunskap.se. Diskutera den tillsammans med stöd av frågorna.
Utdrag ur artikeln Vad får man egentligen säga på nätet?
/.../”Jag får säga så! Vi har faktiskt yttrandefrihet i det här landet!”
Du känner kanske igen resonemanget. Då och då stöter vi på någon som menar att yttrandefriheten är hotad för att den fått ett inlägg på sociala medier eller kanske en kommentar på en tidningssajt borttagen.
Att det skulle handla om ett brott mot yttrandefriheten är dock felaktigt.
Sveriges grundlagar skyddar medborgarnas rätt att uttrycka ”tankar, åsikter och känslor” offentligt. Ur juridisk synvinkel är rättigheterna i stort sett desamma på nätet som utanför.
– Samma regler gäller på gatan som på internet. Yttrandefriheten gäller oberoende av var vi befinner oss, säger Ängla Eklund som är jurist och ordförande för den ideella organisationen Juridikinstitutet som arbetar mot kränkningar på nätet.
”Man får hata, man får tycka att andra är dumma. Men det kan ändå vara olämpligt.”
Grundlagarna skyddar dock inte bara medborgarnas rätt att uttrycka sig offentligt. De slår även fast att yttrandefriheten får begränsas ”med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskilds anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott.”
Yttrandefriheten innebär alltså inte att man får säga eller skriva precis vad som helst. Du får till exempel inte sprida hot, förtal, uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografi eller upphovsrättsskyddat material som du inte äger rättigheterna till, förklarar Ängla Eklund./.../
Källa: Internetkunskap, Vad får man egentligen säga på nätet?
- Vad kallas de lagar där yttrandefriheten ingår?
- Var och för vem gäller yttrandefriheten?
- I texten står det att yttrandefriheten kan begränsas ”med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskilds anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott.” Ge exempel på vad det kan vara.
Hur gör du om det händer dig?
Diskutera i klassen hur man gör när man
- tar skärmdumpar
- sparar mejl
- sparar andra meddelanden till exempel sms
- spårar IP-adresser.
Kom ihåg! Om något som obehagligt eller olagligt händer dig eller någon annan på nätet, säg till. Prata med en kompis och med en vuxen som du litar på. Gör det varje gång det händer något på nätet som gör dig ledsen, arg eller som du undrar över. Mycket går att reda ut, bara man pratar om det.
För läraren
Se lärarinstruktioner
Lektionens syfte
Syftet med lektionen är att öka elevernas kunskap om att det finns lagstiftning som reglerar vad man får säga och göra på nätet såväl som i livet utanför nätet.
Förberedelser
Läs igenom texterna och svaren till påståendena. Om du behöver, ta reda på hur man tar en skärmdump, kopierar/sparar mejl, kopierar/sparar sms. För att kunna spåra en IP-adress måste mejl sparas i original vilket kan vara bra att påminna sig om då en första reaktion lätt kan vara att fort radera det som är obehagligt eller hotfullt.
Målet med lektionen är att ge eleverna en förståelse för att lagar och regler även gäller på internet, men var beredd på att du inte kommer att kunna ge eleverna säkra svar vid varje fråga som uppstår. Svaret på frågan om något är olagligt eller inte är många gånger, “det beror på”. Läs mer om brottslighet på nätet i Internetguiden Motverka nätmobbning och avsnittet "Vad är brottsligt?" .
Genomförande
Inled lektionen med att låta eleverna reflektera kring sina egna beteenden på nätet. Läs texten om vad olaga hot är och låt eleverna formulera en förklaring med egna ord. Arbeta med att fundera kring några olika exempel på hot. Det finns också ett förslag på hur man kan föra samtal kring dessa i klassen.
Se läroplanskoppling
Skolans uppdrag
Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens och ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.
Centralt innehåll i ämnet samhällskunskap (årskurs 7-9)
Information och kommunikation
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.
Granskning av samhällsfrågor
- Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.
Centralt innehåll i ämnet religionskunskap (årskurs 7-9)
Etik
- Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.
Dela lektionen
Spara som PDF
Google Classroom
Google Drive
Microsoft Teams
Eller installera vårMicrosoft Teams app