Om källtillit | åk 7–9
Lektionen är en introduktion till källtillit; vilka källor litar vi på och varför?
Definera källtillit
Titta på filmklippet och svara på frågorna
UR: Källtillit | Vilka källor litar du på? Programmet finns tillgängligt till: 30 juni 2023.
- Källtillit är att lita på information som känns trovärdig från källor du redan tidigare har bedömt vara trovärdiga. Vilka är de fem faktorer som bidrar till att göra källor mer tillförlitliga?
- Vilka källor kan man lita på och varför?
- Vilka argument har Jack Werner för varför vi bör lita på journalister?
Vilka källor litar du på?
Gå igenom listan av källor och ta ställning till om du har förtroende för dem eller inte. Är ditt förtroende för källan lågt eller högt? Gradera ditt förtroende på en skala. Arbeta först enskilt, sedan i par eller i stor grupp. Förklara och motivera era ställningstaganden.
Använd skalan: lågt förtroende----------------------------------högt förtroende
Mitt förtroende för:
- Wikipedia
- mamma
- skolbiblioteket
- kompisens Snapchat-inlägg
- Internet
- Googles söktjänst
- Nationalencyklopedin
- Facebook-vänner
- läroboken
- morgontidningen
- influencers i sociala medier
- en nyhet från CNN på Instagram
- Aftonbladet
- lokaltidningen
- Sveriges Television
- rektor
- Sveriges Radio
- forskningsrapport från ett svenskt universitet
Vad gör att vi litar på en källa?
Gå igenom listan och fundera på vad som påverkar din tillit eller ditt förtroende till en källa. Anser du att din källtillit är större eller mindre om:
- källan är saklig
- källan är känslosam
- källan är transparent i hur den fungerar
- du har kunskap om källans motiv och funktion
- du har en relation till källan sedan tidigare
- du har kunskap om källan och hur den fungerar?
Titta på listan med källor igen och fundera på vilka av punkterna som stämmer på dem.
- Wikipedia
- mamma
- skolbiblioteket
- kompisen Snapchat inlägg
- Internet
- Googles söktjänst
- Nationalencyklopedin
- Facebook-vänner
- läroboken
- morgontidningen
- influensers i sociala medier
- CNN på Instagram
- Aftonbladet
- lokaltidningen
- Sveriges television
- rektor
- Sveriges Radio
- Forskningsrapport
från ett svenskt universitet
Sammanfatta
Läs och svara på frågor
– Vi hinner inte lägga tid på att granska alla påståenden vi stöter på i sociala medier. Därför behöver vi hitta källor som vi faktiskt litar på. Då kan vi i en nyhetssituation jämföra information från andra källor med dem.
Källa: Jutta Haider från artikeln "Därför ska du bry dig om källkritik" från Internetkunskap.
- Instämmer du i Jutta Haiders påstående? Motivera ditt ställningstagande.
- Skriv ner tre källor som du för det mesta litar på.
För läraren
Se lärarinstruktioner
Lektionens syfte
Syftet med lektionen är att få förståelse för vilka källor vi litar på och varför, samt hur källor vi litar på kan fungera som referenspunkt i en kritisk granskning av andra källor.
Förberedelser
Listan på olika källor i lektionsdel 2 hittar du som PDF här "Källtillit - vad får oss att lita på källor?".
Genomförande
- Titta på filmen och besvara frågorna.
- Titta på listan med källor och låt eleverna fundera enskilt innan de i par samtalar om när, och i vilka situationer, de skulle lita på de olika källorna.
- Värdera källorna enligt en gradering från väldigt trovärdig till inte alls trovärdig samt förklara hur de tänker.
- Ha en gemensam genomgång kring vilka faktorer som ökar vår källtilltro.
- Avsluta med att låta eleverna formulera en kom-ihåg-lista över vilka faktorer som är viktiga för vår tilltro till digitala och analoga källor.
Se läroplanskoppling
Skolans uppdrag
Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.
Centralt innehåll i samhällskunskap (årskurs 7 - 9)
Information och kommunikation
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.
Granskning av samhällsfrågor
- Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor
i såväl digitala medier som i andra typer av källor.
Centralt innehåll i svenska (årskurs 7 - 9)
Texter
- Texter i digitala miljöer samt andra texter som kombinerar ord, bild och ljud. Språkliga och dramaturgiska komponenter samt hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i filmiskt berättande, teaterföreställningar och webbtexter.
Språkbruk
- Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och sammanhang. Språkets betydelse för att utöva inflytande.
- Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
- Hur man refererar, citerar och gör källhänvisningar, även referenser till digitala medier.
- Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
