Digital beredskap: Sant, falskt eller vilseledande?
Lektionen handlar om digital beredskap och handlar om att ge elever grundläggande verktyg för att förhålla sig till information som behöver värderas: sant, falskt eller vilseledande .
Titta på filmen
Titta på filmen Sant, falskt eller vilseledande-Digital beredskap. Läs faktarutan och svara på frågorna.
Desinformation och missinformation
Desinformation Avsiktligt falsk eller vilseledande information som man sprider för att uppnå ett visst syfte. Den kan vara helt påhittad – eller bygga på utvalda delar av sanningen.
Missinformation Felaktig eller vilseledande information som man sprider av misstag, utan avsikt att lura någon.
Informationspåverkan När en främmande makt eller dess ombud försöker påverka opinion, beslut eller samhällsutveckling i ett annat land genom till exempel desinformation.
Propaganda Kommunikation som vill påverka åsikter eller beteenden i en viss riktning. Den är ofta negativt laddad, drivs av en politisk agenda och lyfter fram ett ensidigt budskap.
- Vad är desinformation?
- Vad är missinformation?
- Vilka är skillnaderna?
Desinformation - hur påverkar det samhället?
Läs det bearbetade utdrag ur artikeln Så kan desinformation påverka val – och så undviker du att bli lurad från Internetkunskap.se och svara på frågorna.
Hur sprids desinformation?
Desinformation sprids ofta genom flera olika metoder samtidigt och bygger sällan på en enskild falsk uppgift, utan på många små delar som tillsammans påverkar hur vi uppfattar en fråga.
Ett sätt är att efterlikna etablerade nyhetsmedier. Det kan handla om webbsidor som ser ut som välkända tidningar, men där adressen skiljer sig med någon enstaka bokstav. Innehållet kan då framstå som trovärdigt, trots att det är vilseledande.
– Man skapar webbsidor som efterliknar etablerade medier och ändrar bara små detaljer, säger Johannes Lindgren, forskare på FOI.
Ett exempel är en rysk påverkanskampanj som fått namnet Doppelgänger och som man inledde 2022. Man skapade nyhetssajter som utseendemässigt liknade etablerade medier som tyska Der Spiegel och franska Le Monde. Men innehållsmässigt fyllde man de falska sajterna med proryska artiklar och propaganda. Syftet var att påverka EU-valet genom att främja ytterkantspartier och i förlängningen minska stödet för Ukraina.
Ett annat sätt är att sprida innehåll i sociala medier, ofta i stora mängder. Inläggen kan vara utformade för att väcka starka känslor eller förstärka konflikter som redan finns i samhället. /.../
Vad kan desinformation leda till?
Desinformation kan bidra till att förstärka motsättningar och påverka vilka frågor som diskuteras – och i vissa fall minska förtroendet för hur ett val går till. I längden kan det få betydelse. Om tilliten till information, myndigheter eller valprocesser minskar, kan det påverka hur människor deltar i det demokratiska samtalet.
Öva på digital beredskap
Ett sätt att minska risken för att bli lurad är att öva på digital beredskap. Såhär minskar du risken att bli lurad eller vilseledd:
- stanna upp! När du tar del av information som väcker starka känslor, stanna upp och reagera inte direkt!
- kontrollera källan! Ta reda på vem eller vilka som står bakom informationen.
- jämför uppgifter! Finns det fler trovärdiga källor som har samma information?
- tänk efter, innan du sprider! Sprid inte vidare information som du tvivlar på.
Tre exempel på desinformation genom historien
Nazitysklands demonisering av judar
Under 1930- och 40-talet spred nazisterna i Tyskland systematisk propaganda som demoniserade judar och andra grupper. Nazisterna använde desinformationskampanjerna för att rättfärdiga förföljelse, våld och i förlängningen förintelsen.
Operation INFEKTION
Under kalla kriget spreds falska uppgifter om att USA låg bakom spridningen av hiv och aids . Kampanjen, som kopplats till sovjetiska aktörer, fick stor internationell spridning via traditionella medier.
Amerikanska presidentvalet 2016
I februari 2018 väckte den amerikanske särskilde åklagaren Robert Mueller åtal mot 13 ryska medborgare och tre ryska företag. Åtalet var ett resultat av en utredning av hur ryska aktörer blandat sig i det amerikanska presidentvalet 2016. Bland annat anklagade man ryssarna för bedrägeri mot USA och manipulation av valprocessen.
- Hur sprids desinformation?
- Vad vill de som sprider desinformation uppnå? Varför?
- Utifrån historien finns det anledning att vara vaksam mot desinformation? Motivera ditt svar.
- Vad är digital beredskap?
Förklara begreppet: digital beredskap
Skapa ett filmklipp, ett mem eller en bild för att förklara vad det innebär att ha digital beredskap.
För läraren
Se lärarinstruktioner
Lektionens syfte
Syftet med lektionen är att öka förståelsen för begrepp som används i samband med att vi pratar om källor och om information som sprids på internet.
Förberedelser
Läs igenom lektionen. På Internetkunskap.se finns flera artiklar och korta videoklipp som kan fungera som fördjupning för den som arbeta vidare med, bland annat Så genomskådar du fejk på internet och Deepfakes är här - nu kan datorn förfalska ditt ansikte
Genomförande
Inled med att låta eleverna para ihop ord och förklaringar som handlar om hur vi pratar om olika källor, spridning av information och hur människor förhåller sig till material på internet. Arbeta gärna parvis eller tre och tre. Här finns alla begrepp och förklaringar för dig som är lärare . Två ord saknar förklaring. Låt eleverna skriva dem. Diskutera vilka begrepp eleverna kände till. Om de vill kan de berätta om något de själva har råkat ut för kopplat till något av orden. Som avslutning får eleverna göra egna mem som beskriver begreppen. Läs mer om mem här.
Se läroplanskoppling
Skolans uppdrag
Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.
Centralt innehåll i samhällskunskap (årskurs 7 - 9)
Information och kommunikation
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.
Granskning av samhällsfrågor
- Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor
i såväl digitala medier som i andra typer av källor.
Centralt innehåll i svenska (årskurs 7 - 9)
Texter
- Texter i digitala miljöer samt andra texter som kombinerar ord, bild och ljud. Språkliga och dramaturgiska komponenter samt hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i filmiskt berättande, teaterföreställningar och webbtexter.
Språkbruk
- Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och sammanhang. Språkets betydelse för att utöva inflytande.
- Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
- Hur man refererar, citerar och gör källhänvisningar, även referenser till digitala medier.
- Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
