Om källtillit | åk F–3
Lektionen handlar om källtillit, om att förstå varför man litar på vissa källor men inte på andra.
Repetera: Vad är en källa?
Prata med en klasskamrat
- Har ni hört ordet källa någon gång? Vad betyder det? Vad tänker ni på?
Samla gruppens förslag
- Samla hela gruppens olika förslag kring vad ordet källa betyder. Skriv dem på tavlan eller gör ett ordmoln.
Gruppera orden
- Läs alla orden. Fundera tillsammans på om det finns vissa ord som hör ihop med varandra. Bilda ordgrupper av ord som beskriver ungefär samma sak.
- Titta på era grupper av ord. Kan ordet källa betyda mer än en sak? Diskutera!
Olika slags källor
Fundera tillsammans
Titta på bilden. Samtala om vad den föreställer.
- Vad föreställer bilden? Beskriv den tillsammans.
- Vilka olika slags källor ser du på bilden? Gör en lista tillsammans.
- Vad gör barnet som står på kanten? Ledtråd! Vad gör barnet med foten och vad har hen i fickan?
- Vad är ett förstoringsglas? När behöver man använda det? Kan du komma på någonstans där du har sett ett förstoringsglas som symbol? Berätta.
- Ser du några andra personer än barnet på bilden? Vem eller vilka tror du att det är?
- Vilka sinnen tror du att barnet använder för att upptäcka allt hen har omkring sig?
Kan man lita på alla källor?
Läs texten och titta på bilden.
Vilka källor litar du på?
Föreställ dig att det är du som är barnet på bilden. För att komma över till trappan, på andra sidan, kan du inte gå runt. Du måste korsa vattnet. Föreställ dig också att alla saker du ser i vattnet sitter fast på stolpar som står på botten. Vissa stolpar är kraftigare än andra. Några stolpar håller att hoppa på, andra rasar så fort du sätter foten på dem. Vilka skulle du välja att kliva på för att ta dig över? De som håller bäst så klart, eller hur? Men hur vet du vilka det är?
- Titta på bilden och fundera på hur du skulle kunna ta reda på vilka saker i vattnet som det är säkert att kliva på.
- Finns det något på bilden som inte ligger i vattnet som du skulle kunna använda dig av?
Föreställ dig nu att du istället kan svara på några olika frågor för att ta dig över till andra sidan. Allt du ser på bilden och som du och ni har samlat på er lista är källor. En källa är något som ger oss information och kunskap. En del av källorna på bilden innehåller svaren som du behöver, men du vet inte riktigt vilka. Dessutom är du ganska säker på att några källor innehåller information som är helt onödig eller till och med försöker lura dig. Hur skulle du göra för att ta reda på vilka källor som är bra för dig att använda?
- Titta på bilden. Fundera på vilka källor du skulle välja att lita på. Försök att förklara varför du väljer just de källorna.
- Är det några källor som innehåller information som snabbt kan förändras? Eller det motsatta: några källor som inte förändras? Vad tänker du om det?
- Tror du att det är någon skillnad på informationen du får från de olika källorna?
- Finns det någon källa som du väljer bort nu som du skulle kunna använda någon annan gång? I ett annat sammanhang?
Välj källa
Vilken källa väljer du?
Vilken källa som finns på bilden skulle du välja om...
- du skulle berätta för en kompis om hur bladen på en blomma sitter fast?
- du vill baka en äppelkaka men inte vet vilka ingredienser du behöver eller hur man gör?
- du behöver ringa till en veterinär?
- du vill veta hur en runsten ser ut?
- du vill veta hur varmt det är i badvattnet?
Varför skulle du välja att lita på just den källan?
Sammanfatta
Rita en bild!
Vilka källor använder du helst när du vill ta reda på något nytt eller veta vad som har hänt i närheten av dig? Rita en teckning som visar några källor som du litar på. Skriv ordet KÄLLTILLIT (som betyder: att lita på en källa) någonstans på din teckning.
För läraren
Se lärarinstruktioner
Syftet med lektionen
Syftet med lektionen är att få förståelse för begreppet källtillit och varför det är viktigt att ha källor man kan lita på.
Förberedelse
Skriv eventuellt ut bilden om eleverna ska arbeta i par eller mindre grupper. Här är tips på tjänster där man kan skapa ordmoln av källorna eleverna ser på bilden: wordclouds.com tagwrowd.com wordart.com
Här hittar du en lista med förslag på och förklaringar till några av de källor som syns på bilden.
Genomförande
Följ arbetsgången
Se läroplanskoppling
Förskolan
Genom undervisningen i förskoleklassen ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
- pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling,
- utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle,
Centralt innehåll i förskoleklassen
Språk och kommunikation
-Samtala, lyssna, ställa frågor och framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden som är bekanta för eleverna, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser.
- Digitala verktyg och medier för kommunikation.
- Säker och ansvarsfull kommunikation, även i digitala sammanhang.
- Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra.
Skapande och estetiska uttrycksformer
- Tolka och samtala om innehåll och budskap i olika estetiska uttryck.
Natur, teknik och samhälle
- Barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
- Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel kamratskap, rättvisa och könsroller.
Fritidshemmet
Centralt innehåll i fritidshemmet
Språk och kommunikation
- Samtala, lyssna, ställa frågor samt framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser.
- Samtala om olika typer av texter.
- Digitala verktyg och medier för kommunikation.
- Säker och ansvarsfull kommunikation, även i digitala sammanhang.
- Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra.
Natur och samhälle
- Normer och regler i elevernas vardag, till exempel i lekar och spel, och varför regler kan behövas.
- Etnicitet, könsroller, kroppsideal och konsumtion samt kritisk gransk- ning av hur dessa företeelser framställs i medier och populärkultur.
- Barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
Bild
Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som informerar, övertalar, underhåller och ger oss estetiska och känslomässiga upplevelser. Kunskaper om bilder och bildkommunikation är betydelsefulla för att kunna uttrycka egna åsikter och delta aktivt i samhällslivet.
Syfte
Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och tolkas. Genom undervisningen ska eleverna få erfarenheter av visuell kultur i form av film, fotografi, design, konst, arkitektur och miljöer.
Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap och bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om bilder i olika kulturer, både i nutid och historiskt.
Undervisningen i ämnet bild ska ge eleverna förutsättningar att utveckla
- förmåga att analysera samtida och historiska bilders innehåll, uttryck och funktioner.
Centralt innehåll i ämnet bild (åk 1-3)
Bildframställning
- Etiska frågor som kan uppstå vid framställning och användning av bilder i olika
sammanhang.
Bildanalys
- Samtida och historiska bilder och vad bilderna berättar, till exempel dokumentära bilder och konstbilder.
- Bilder ur elevernas visuella kulturer som gestaltar normer och stereotyper.
svenska
Centralt innehåll i ämnet svenska (åk 1-3)
Språkbruk
- Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på kroppsspråk, tonfall
och ords nyanser. Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i
digitala medier.
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt i söktjänster på internet.
- Hur texters avsändare påverkar innehållet.
Samhällskunskap
Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och digitalisering. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss i en komplex värld, ta ansvar för vårt handlande och främja hållbar utveckling.
Syfte
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv samt möjlighet att utveckla förståelse för hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck. Eleverna ska också ges verktyg att kritiskt granska hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen genom information, ståndpunkter och argument i olika sammanhang och källor. Genom undervisningen ska eleverna vidare ges möjlighet att uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla
- förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de
framställs i olika källor,
Centralt innehåll i ämnet samhällskunskap (åk 1-3)
Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
I årskurs 1–3
Att leva tillsammans
- Samtal om och reflektion över moraliska frågor och livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel kamratskap, könsroller och döden.
- Samtal om och reflektion över normer och regler i elevens livsmiljöer, däribland i skolan och i digitala miljöer.
Att leva i världen
- Grundläggande demokratiska principer. Vad åsikts- och yttrandefrihet samt
majoritetsprincipen kan innebära i skolan och i samhället.
Att undersöka verkligheten
- Metoder för att söka information, till exempel textläsning, intervjuer och observationer. Samtal om olika källors användbarhet och tillförlitlighet.
Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
Dela lektionen
Spara som PDF
Google Classroom
Google Drive
Microsoft Teams
Eller installera vårMicrosoft Teams app
