AI eller artificiell intelligens är ett samlingsnamn på datorprogram, tjänster och verktyg som på olika sätt är gjorda för att likna mänskligt tänkande. Det handlar bland annat om att ett datorprogram ska kunna resonera och planera, förstå vanligt språk, kunna lära sig av data, känna igen mönster och lägga ihop flera olika intryck för att komma fram till en slutsats. 

En viktig del inom AI är neurala nätverk som gör det möjligt för systemet att på olika sätt lära sig själv av ny information. En annan viktig del är stora språkmodeller, som gör att datorn bättre kan förstå och tolka mänskligt språk.

Många datorsystem använder AI i olika grad, till exempel kameran i en smart mobiltelefon eller i många e-postprogram. Generativ AI kallas verktyg som med hjälp av AI kan skapa till exempel bilder, texter eller ljud.

• Vad är AI en förkortning för?
• Vilka olika delar är viktiga för att vi ska kalla ett system intelligent?
• Vad betyder ordet artificiell?
• Vad innebär det att vara intelligent, eller smart?
• Vad kan AI göra?
• Vem skapar AI?
• Har du använt AI?

I korthet kan man säga att AI gör mer än en dator. Den lär sig alltså inte bara utantill och exakt. AI kan använda sitt lärande i nya situationer, för att skapa text, bild eller hitta svar.

ELIZA var en av de första chattbottarna. Den utvecklades mellan 1964 och 1967 av Joseph Weizenbaum, som arbetade som datavetare vid MIT (ett universitet i USA). Programmet Eliza skapades för att utforska kommunikation mellan människor och maskiner.

Eliza var ett program som använde sig av mönsterigenkänning för att identifiera specifika ord och fraser i användarens inmatning. Programmet använde sedan substitution (ersättning), vilket innebär att dessa ord och fraser byts ut mot andra för att skapa svar. Detta gjorde att ELIZA kunde delta i samtal och skapa en illusion av förståelse, trots att programmet inte förstod vad som sades överhuvudtaget. /…/
Många uppfattade nog inte att programmet ELIZA var särskilt smart. Men programmet var imponerande för sin tid. Det påstås också att tidiga användare, inklusive Weizenbaums sekreterare, tillskrev programmet mänskliga känslor, vilket förvånade honom.
/…/
ELIZA blev en mycket populär demonstration för hur en framtida artificiell intelligens skulle kunna prata med oss och många av dagens chattrobotar är inspirerade av Eliza, även ChatGPT.

Under 1980-talet mötte många svenska barn en dator för allra första gången. Ofta inträffade detta när de fick en Commodore 64 för att spela dataspel på. Det var en av de mest populära hemdatorerna under 80-talet.

På 1980-talet utvecklades tusentals spel för datorer. Och även om det var roligast att spela mot en kompis fanns det i många spel en funktion, som gjorde att man kunde spela mot en datorkontrollerad motspelare. Den datoriserade motspelaren kallades ofta för "AI", men det fanns väldigt lite intelligens bakom den automatiska spelaren. 

Enkla algoritmer och regelverk gjorde det ofta enkelt att besegra datorspelaren när man väl hade listat ut hur den fungerade. Men redan på den tiden var de en kittlande tanke att datorn en dag skulle kunna lära sig spelet på egen hand, utvecklas och bli bättre än oss människor.

1996 var året då IBM-datorn Deep Blue, en så kallad superdator, slog världsmästaren i schack, Garry Kasparov, för första gången. Även om Deep Blue lyckades vinna ett parti vann Kasparov matchen till slut med 4–2. /…/

Deep Blue var en dator konstruerad för att använda flera avancerade tekniker för att kunna spela shack.

1. Deep Blue hade förprogrammerad kunskap om schack. Detta inkluderade information om schackstrategier, regler och öppningsdrag. Denna information, som schackexperter hade lagt in i datorn, hjälpte Deep Blue att göra smarta och effektiva drag.
2. /.../Deep Blue använde specifika schackalgoritmer för att analysera och utvärdera olika schackdrag. Algoritmerna hjälpte datorn att förstå vilka drag som var bäst i olika situationer.
3. En annan viktig teknik som Deep Blue använde kallas "brute force", eller totalsökning. Detta innebär att datorn kunde beräkna och analysera miljontals möjliga drag per sekund. Genom att testa alla dessa alternativ kunde Deep Blue hitta de bästa dragen.

År 2011 vann IBM:s superdator Watson den amerikanska frågesporten Jeopardy mot två mänskliga spelare. Superdatorn använde språkteknologi, så kallad natural language processing (NLP), för att analysera och tolka de frågor som ställdes i Jeopardy. Med hjälp av tekniken NLP kunde Watson förstå innebörden av frågorna och hitta relevanta svar i sin stora databas.

En annan viktig teknik som Watson använde var maskininlärning. Genom att träna på stora mängder data kunde Watson förbättra sin förmåga att förstå frågor och ge korrekta svar.

Dessutom hade Watson en enorm databas med information. Denna databas innehöll fakta från många olika ämnesområden, vilket gjorde det möjligt för Watson att svara på frågor om nästan vad som helst. Watson kunde också hantera flera uppgifter samtidigt. Detta innebar att Watson kunde analysera en fråga och söka efter svar i sin databas mycket snabbt. Genom att bearbeta information parallellt kunde Watson svara på frågor inom några sekunder.

Watson var inte uppkopplad mot internet under tävlingen.