Reflektera kring anonymitet på nätet

Den här lektionen handlar om anonymitet och vad det innebär.

Anonymitet på nätet

Diskutera parvis frågorna om anonymitet på nätet.

Vilka olika situationer där människor kan tänkas vilja vara anonyma kan ni komma på? Gör en lista.
Är det viktigt att kunna vara anonym på nätet? Motivera och lyft några olika argument för och emot.
När är det viktigt för dig att vara anonym på nätet?
Tror ni att det är skillnad på hur vi uttrycker oss när vi skriver under ett anonymt alias? Beter man sig annorlunda?
Vilka fördelar och nackdelar finns det med att människor kan vara anonyma? Ge några exempel och motivera hur ni tänker.
Vad skulle ett eventuellt förbud mot anonymiteten innebära? För dig personligen? För andra? För medborgare i en demokrati? För människor i en diktatur?

Hur påverkar anonymiteten oss?

Läs texten och fundera tillsammans kring för- och nackdelar med anonymitet

Utdrag ur: Hat och hot på nätet

/.../ utmärkande för kommunikationen på internet är att den kan ske anonymt, eller att det i vart fall finns en upplevd anonymitet, genom att det är möjligt att gömma sig bakom en påhittad identitet (Dunkels, 2016). Anonymitet har i sig ansetts vara en viktig komponent för deltagande i det demokratiska samtalet. Det gäller särskilt för vissa utsatta grupper, dels i stater med odemokratiska styrelseskick, men även i demokratier så som de nordiska länderna där vissa grupper är särskilt utsatta och därmed behöver anonymitet. Men anonymiteten har också en baksida, nämligen att de personer som utsätter andra för näthat inte behöver, eller inte tror sig behöva, konfronteras med det ansvar som följer. Personer som är förövare på nätet kan bli svårare och i vissa fall omöjliga att lagföra för brott. Det finns två typer av anonymitet, dels användares anonymitet i förhållande till andra användare, dels anonymitet i relation till den som tillhandahåller tjänsten. Den senare anonymiteten är dock begränsad eftersom det krävs vissa uppgifter för att bli registrerad och att IP-adresser loggas (Dunkels, 2016 och Sackemark m.fl., 2015)

Källa: Hat och hot på nätet (PDF)

Är det en demokratisk rättighet att kunna vara anonym?
I vilka situationer finns ett behov av anonymitet?
Finns det en koppling mellan anonymitet, yttrandefrihet och demokrati? Förklara!
Kan man vara anonym på nätet?
Tror du att man kommer kunna vara anonym på framtidens internet? Diskutera!

För läraren

Syftet med lektionen

Syftet med lektionen är att göra eleverna medvetna om hur anonymitet kan påverka vårt sätt att kommunicera och interagera.

Förberedelser

Du som lärare behöver ha satt dig in i frågan om anonymitet genom att läsa igenom notisen Rudeness on the internet från 2012 som belyser frågan om hur ögonkontakt påverkar människans sätt att uttrycka sig. Läs gärna igenom rapporten Hat och hot på nätet (PDF), NIKK, Nordisk information för kunskap om kön framtagen på uppdrag av Nordiska ministerrådet som belyser aspekter på kommunikation, anonymitet och internet.

Genomförande

Inled med att låta eleverna reflektera tillsammans kring begreppet anonymitet. För många kan det vara första gången de tänker kring vad det innebär att vara anonym och det kan vara bra att låta dem söka efter förklaringar till ordet i både ordböcker och andra källor. Läs sedan texten - enskilt eller tillsammans - och diskutera innehållet utifrån frågorna. Låt eleverna ge sin bild av hur framtidens internet kommer att fungera i relation till anonymitet.

Skolans uppdrag

Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens och ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

Centralt innehåll i ämnet samhällskunskap (årskurs 7-9)

Information och kommunikation
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.

Granskning av samhällsfrågor
- Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Centralt innehåll i ämnet svenska (årskurs 7-9)

Texter
- Texter i digitala miljöer samt andra texter som kombinerar ord, bild och ljud. Språkliga och dramaturgiska komponenter samt hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i filmiskt berättande, teaterföreställningar och webbtexter.

Språkbruk
- Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.

Informationssökning och källkritik
- Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
- Hur man refererar, citerar och gör källhänvisningar, även referenser till digitala medier.
- Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.