.FILE

Skolans källkritiksundervisning behöver uppdateras

Den källkritik elever får lära sig i skolan tycks ha stora brister i kopplingen till de utmaningar dagens digitala informationsflöden ställer. Det visar en ny studie från forskare vid Lunds universitet, genomförd på initiativ av oss på Internetstiftelsen. 

23 augusti, 2018

Den nya rapporten visar att den källkritik eleverna möter i skolan främst bygger på att de undervisas i att bedöma källornas tillförlitlighet utifrån historieämnets klassiska metod med frågor om äkthet, tid, beroende, tendens. En kontextualiserad källkritik – där även förståelse för nätets infrastruktur, användargenererad data och algoritmers betydelse och funktion ingår – är sällsynt.

Kristina Alexanderson.

– Traditionell källkritik är bra, men det räcker inte i en digital vardag. För att kunna värdera information på nätet är det lika viktigt att förstå den infrastruktur som sökmotorer och sociala medier utgör för att vi ska ta del av källor. Det handlar om att få eleverna att kritiskt kunna förhålla sig till de algoritmer som gör urval åt dem när de söker information på nätet, säger Kristina Alexanderson, ansvarig för Internetstiftelsens skolsatsningar.

I den reviderade läroplanen som börjar gälla från och med detta läsår blir digital kompetens en viktig del i alla ämnen. I de nya skrivningarna står det bland annat att eleverna ska ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker, samt för att kunna värdera information.

Här hittar du färdiga lektioner i digital källkritik

Här på Digitala Lektioner finns lektioner speciellt framtagna just för att hjälpa lärare att möta de nya skrivningarna i läroplanen. Om du vill komma igång och jobba med digital källkritik tillsammans med dina elever finns det många lektioner att välja bland:

De viktigaste slutsatserna från rapporten

De viktigaste slutsatserna från forskningsrapporten kan sammanfattas i punkterna nedan:

  • Undervisning i källkritik har betydelse för elevernas skolgång och för hur de interagerar med information på fritiden. Med källkritik avses i skolan främst de fyra kriterierna äkthet, tid, beroende och tendens.
  • En kontextualiserad källkritik – där även förståelse för nätets infrastruktur, användargenererad data och algoritmers betydelse och funktion ingår – är sällsynt.
  • Informationssökning som undervisningsinnehåll får stå tillbaka för källkritiken och som bedömningsunderlag är förmågan att söka information i det närmaste frånvarande.
  • I skolans undervisning behövs en diskussion om vad som avses med informationssökning och källkritik, inklusive en diskussion kring källkritikens gränser.

Om rapporten

Studien ”Sök- och källkritik i grundskolan – en forskningsrapport” är en kvalitativ fallstudie genomförd vid fem skolor om undervisning och bedömning av informationssökning och källkritik i Samhällskunskap och Svenska i årskurs nio. Studien är genomförd och skriven Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap samt Hanna Carlsson, universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap, båda verksamma vid Lunds universitet. Forskningsprojektet har finansierats av Internetstiftelsen i Sverige, en oberoende allmännyttig organisation som verkar för en positiv utveckling av internet i Sverige.

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

Skriv upp dig och få nyheter, tips om utbildningar, event och andra kostnadsfria satsningar vi gör för lärare. Fyll i vilken årskurs du helst vill få mer tips om.

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

Skriv upp dig och få nyheter, tips om utbildningar, event och andra kostnadsfria satsningar vi gör för lärare. Fyll i vilken årskurs du helst vill få mer tips om.

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn
false
-